Digital konferens från Miljötingsstudion!

7-8 november

Tackbrev från projektledaren 2020-12-18

Jag är så stolt över vad vi lyckades med i år! Ett år som vände upp och ner på hela världen och det året Miljötinget körde sin första digitala konferens, någonsin.

Miljötinget är så mycket mer än ”bara” konferensen. Det är en gemenskap, en plattform där unga bygger något extremt viktigt och häftigt tillsammans. Ett ställe där vi kämpar för vår framtid!

Vi spar alla kramar, sena kvällar, alla skratt och kanske lite väl mycket godis till nästa gång vi alla kan träffas. Det vi inte behöver spara och vänta med är inspiration, gemenskap och engagemang.

 
Miljötinget finns kvar för dig som är ung och för oss andra som också vill vara engagerade i miljö-och klimatfrågan.

Stort tack till alla ni som kollade och deltog på Miljötinget 2020.

Stort tack till programrådet och allt ni gjort i år.

Stort tack till värdkommunen Smedjebacken och Madeleine.

Stort tack till kommunikationsbyrån Confetti.

Och stort tack till Region Gävleborg och Region Dalarna för att ni år efter år tror och stöttar vårt arbete.

God jul och Gott nytt år!

Många stora kramar

Alexandra

Digital konferens 7-8 november 2020!

Frågor och svar med Ola Eriksson från Högskolan i Gävle lördag 7de november 13-15 

Med mer kunskap upptäcker men ju mer saker – finns det något ”nytt” miljöproblem som du inte tror att så många känner till?

Svar: Förlust av artrikedom (6:e massutrotandet) är något som jag tyvärr tror kommer att bli ett allt större problem. Det påverkar framförallt vår matproduktion så det kan bli en riktig utmaning. En annan fråga är förekomst av farliga ämnen. Och då tänker jag inte på de akut toxiska utan mer hur det påverkar oss över generationer med minskad fertilitet etc. En tredje grej är antibiotikaresistens, men det är väl rätt känt numera tänker jag.

Vad gäller för sveriges miljömål som var tänkta att uppnås 2020? Kommer FNs globala mål att ersätta dessa vid årsskiftet?

Svar: Jamen så är det. Vi har genom FN och genom åren haft den här typen av långsiktiga mål, vi hade innan 2020 de s.k. millenniemålen. Nu är det Agenda 2030 som ”gäller” framåt.

Ibland kan det kännas som att det bara handlar om vad man som individ kan göra, vad gör egentligen myndigheter och staten för att minska miljöpåverkan?

Ibland kan det kännas som att det bara handlar om vad man som individ kan göra, vad gör egentligen myndigheter och staten för att minska miljöpåverkan?

Svar: Alla måste göra vad de kan. Vi som privatpersoner/individer/hushåll, men även vad vi gör på jobbet, dvs på företaget, myndigheten etc. Om vi tar just myndigheter och staten så är det viktigaste vi som medborgare kan göra att rösta in politiker som driver miljöfrågorna hårdare. 

Om alla åt vegetariskt, skulle det få dålig påverkan på typ landskapet eller ekosystemen? Tänker typ de som säger att betesmarker skulle ”försvinna”

Svar: Jo, om verkligen alla åt veganskt så skulle det bli ett annat landskap än det vi betraktar som ”naturligt” eftersom vi människor haft tamboskap under mycket lång tid. Men nu gällde frågan vegetariskt och då kommer vi fortfarande ha höns, får och kor då vi med vegetarisk kost ju tillåter oss att äta vad djuren ger medan de lever som ägg, ull och mjölk. Man ska dock veta att mycket av den kommersiella köttproduktionen globalt är mycket storskalig och i princip ”köttfabriker” där boskap föds upp intensivt både inomhus och utomhus. Tar man i beaktande regnskogar som skövlas för att odla soja som används i djurfoder etc etc så är vinsterna för landskap och ekosystem stora att gå bort från den typen av köttproduktion.

Hur mycket koldioxid ”får” varje person i Sverige släppa ut för att nå klimatmålen? Hur mycket behöver vi förändra vår livsstil för att nå det typ?

Svar: Man brukar ofta tala om nivå ett ton per person och år. Det här är lite svårt för ju mer vi lär oss om klimatförändringarna desto mer inser vi att det är väldigt bråttom och att det nog inte långsiktigt går att tala om ”tillåtna utsläpp”. Ett begrepp som används av forskare är koldioxidbudgetar där man kan räkna ut vilket utsläppsutrymme som finns kvar för att hålla temperaturökningen i linje med Paris-avtalet. Med det tankesättet så ska vi successivt släppa ut mindre och mindre för att till slut nå noll och till och med åstadkomma negativa utsläpp, dvs att vi binder in koldioxid från atmosfären i biomassa eller att vi återför det till berggrunden.

Hur mycket vi behöver förändra vår livsstil är ju frågan på allas läppar. Om vi tänker oss att samhället förändras så kommer vi människor anpassa oss till förändringarna. Vi kommer fortfarande kunna äta kött, men inte lika mycket och förmodligen inte rött kött alls. Vi kommer kanske inte kunna åka långt bort utomlands lika ofta i framtiden, men förmodligen ändå kunna ta oss ut i Europa snabbt, smidigt och med låga utsläpp. Och rätt mycket av det vi gör idag kommer vi fortsätta göra precis som vanligt som att gå i skolan, träna, vara med vänner, ha en sommarstuga, äta god mat etc. jag tycker det är viktigt att vi blir bättre på att ge de positiva bilderna av det hållbara samhället. Många av oss verkar mer rädda för samhällsförändringarna än för klimatförändringarna.

Hur bra är egentligen Paris-avtalet? Finns det brister med hur det är skrivet?

Svar: Det är det bästa avtalet vi har. Man kan önska att det hade varit bindande, att alla länder från början skulle göra mer etc. men det här är vad vi har att förhålla oss till. I klimatförhandlingarna är det lätt att peka finger åt andra och säga att ”Kina släpper ut mycket mer, varför ska vi göra något” men då ska man ju tänka på att vi i väst importerar otroligt mycket varor från Kina som alltså har ett högt klimatavtryck när de kommer till oss. Därför behövs det kreativitet utöver det som stipuleras i avtalet där man t.e. kan knyta handelsavtal med de som kan garantera låga utsläpp i sin produktion. 

Vilket parti i Sverige driver den klimatpolitik som skulle göra det mest möjligt att nå parisavtalet?

Svar: Svår fråga. Man kan ju tro att miljöpartiet är det enkla svaret, men när Naturskyddsföreningen inför förra valet granskade partiernas miljö- och klimatpolitik så kom vänsterpartiet bättre ut i vänsterblocket. På högersidan kanske ni gissar att centerpartiet med sin närodlade politik skulle vara bäst men det visade sig vara liberalerna.

Personligen tror jag att vi behöver betydligt kraftigare förändringar/styrmedel än de symboliska frågor kring plastpåsar och elcyklar vi sett hittills. Bonus malus för omställning av personbilstransporter är ett steg i rätt riktning men vi behöver göra mer för att ställa om industrin. Fossilfritt Sverige gör ett bra jobb i att synliggöra vad olika branscher kan göra. Gå gärna in på klimatpolitiska rådet och titta i Panorama och jämför det mot vad de politiska partierna driver för frågor!

Vad är bäst för miljön – ekologisk eller närproducerad mat?

Svar: Klassiskt forskarsvar: det beror på. Det finns en kritik mot ekologisk mat som baseras på att utbytet/effektiviteten i ekologisk produktion är mycket lägre än för konventionell produktion vilket på många sätt gör den sämre. Det ligger rätt mycket i det. Men det finns en kategori som ekologiskt är överlägset bäst inom och det är giftfrihet. Man får ju inte använda bekämpningsmedel och det finns restriktioner kring antibiotika (även om det är tillåtet). Att det är närproducerat innebär endast att bidraget från transporter är lägre. Men fortfarande kan det vara soja i fodret etc. Det är snarare kostvalet att äta mer vegetariskt som har större inverkan än detta val.

När jag ska handla mat, vad är mest klimatsmart att välja – förpackning av plast, glas, eller aluminium? Eller är det viktigare att tänka på något annat – ekologkt, närproducerat, inte kött t.ex?

Svar: Jag skulle gissa på aluminium, givet att aluminiumförpackningen återvinns. Glas är ett tungt material vilket innebär att utsläpp från transporter etc. blir högre per kg mat eftersom det går åt energi och ger utsläpp att transportera själva förpackningen. Plast har fördelen att det är lätt och det kan återvinnas flera gånger, men till slut har plasten för låg kvalitet och kan inte återvinnas mer utan förbränns och är plasten då av fossilt ursprung så bidrar den till klimatpåverkan. Det går åt mycket energi att utvinna metallen aluminium, men när vi återvinner aluminium sparar vi 99% av den energi som används för nytt aluminium.

Ja, det är mycket viktigare vad som finns i förpackningen eller matkassen än vilket material den är gjord av. Se tidigare fråga men att välja bort kött, framförallt rött kött, är mycket viktigare än ekologiskt och närproducerat om vi pratar klimatpåverkan.

Hur tror du vi lever i 30 år? Har vi kommit någon vart?

Svar: Jamen det tror jag. 30 år är en väldigt lång tid. Vi pratar år 2050. Jag tror inte att vi helt har kommit bort från användning av fossila råvaror om vi tittar globalt. Och jag törs inte riktigt gissa vilket klimat vi har på jorden då.

Jag brukar säga att på min ena axel sitter Greta som hela tiden påminner mig och oss alla om utmaningarna, att inget händer osv. och på min andra axel sitter Svante (Axelsson) och säger ”vi fixar det här” och berättar om allt som Sverige och alla andra länder gör (även om det går långsamt). Vi är ännu inte tillräckligt många på jorden som förstår allvaret i klimatfrågan men år 2050 så står det bortom rimligt tvivel att vi redan 2020 levde i början av klimatförändringen.

Hur stor skillnad gör den hushållsnära sopsorteringen? Om vi slänger allt i samma soptunna så behöver det inte gå åt resurser för att ta hand om dem, Vi kan då bränna allt och få värme.

Svar: Så kan man ju tänka men det stämmer inte. Det finns otaliga studier som visar att den s.k. avfallstrappan/hierarkin stämmer med hänsyn till miljöpåverkan. Om du bränner allt så ersätter du annan värmeproduktion som i Sverige är förnybar. Eftersom hushållsavfall innehåller plast så skulle utsläppen öka. Dessutom, om du tar bort återvunna råvaror till nya produkter (eftersom du istället bränt upp dem) så måste dessa utvinnas från naturen och det medför högre utsläpp och högre utarmning av naturresurser. Sen kommer vi alltid få kvar en rest som av olika skäl inte kan återvinnas och då är det motiverat med en effektiv förbränning där vi tar tillvara energin.

Om alla som kör bil skulle köra ”mjukare” och långsammare tror du att det skulle göra skillnad?

Svar: Jag har själv gått s.k. ecodriving-kurs. Ja, det gör skillnad. Ingen jätteskillnad men 5-10% (kanske 20% om du kört väldigt aggressivt innan) bränslebesparing kan man göra. Men…med ökande antal elbilar i bilparken…så behöver man modifiera ecodriving-kurserna. Hur ska man köra för att utnyttja en elmotor optimalt och hålla livslängden uppe på sitt batteri?

Spelar det egentligen någon roll att vi i Sverige har infört en plastskatt?

Svar: Jag antar att du menar skatten på plastpåsar? Den bidrar i vart fall inte så mycket till mindre nedskräpning och mindre plats i haven eftersom vi inte deponerar avfall i Sverige. Sen är inte plastkassar i hushållen något stort plastflöde. Men nu satte EU upp ett mål om att medlemsländerna skulle minska mängden plastpåsar per person och då gjorde den svenska regeringen detta. Nästa hela minskningen av plastpåsar har ersatts av papperspåsar. De måste man återanvända rätt många gånger innan de klimatmässigt är jämförbara med en plastkasse.

Så nej, det här är ingen skatt som är särskilt effektiv. Det är mycket viktigare att göra något åt det som är i kassen, ställa om transporterna, sänka utsläppen på importerade varor och ställa om industrin.

Coronapandemin, har den någon påverkan på möjligheten för att uppnå miljömålen som är satta? Alltså är coronapandemin en hjälp eller hindrar den miljöarbetet?

Svar: Intressant fråga! En sak pandemin visat är att när det verkligen gäller att ställa om så kan vi göra det. Inte utan umbäranden i form av antal sjuka och avlidna (även om vi också minskat insjuknandet i andra sjukdomar som säsongsinfluensan) och framförallt konsekvenserna av att ekonomin påverkas. Å andra sidan så ser vi att trots att vi snabbt ändrat vårt beteende relativt mycket på kort tid så är det endast 6-7 % minskning av utsläppen i år. Det är i nivå med eller i underkant med hur mycket utsläppen skulle behöva minska varje år. Samtidigt finns det de som säger att kostnaden för att nå Parisavtalet är ungefär hälften av de satsningar som nu görs för att återstarta ekonomin. Tittar vi på Tyskland så ser vi att räddningspaketen för den tyska bilindustrin är satta med villkor kring att snabba på elektrifieringen. En del länder skjuter klimatarbetet åt sidan för att hantera pandemin men det är rätt många som åtminstone i ord säger att de här sakerna nu kan samverka. Vi lever mitt i pandemin så det är nog för tidigt att ge ett bra svar på den här frågan men nu har jag i alla fall spekulerat lite!

Hur uppmanar vi alla till att konsumera mindre! Återbruka och inte slit-å-släng beteende.

Hur minskar vi konsumtionen och påverkar genom eget handlande?

Svar: Det är jättesvårt. Jag tror inte på att påföra skuld och skam. Utan istället peka på andra sätt att konsumera som vi vet innebär en lägre miljöpåverkan. Goda förebilder är bra. Så fler influencers som istället för att packa upp något onödigt från wish hellre visar ett sustainability life hack! Sen ska vi ju veta att Blocket och Tradera är en folkrörelse och swappy växer! Men jag tror också att vi behöver skala upp och få till ett industriellt tänk kring att sluta samhällets materialflöden. Vi behöver bli bättre på att minska mängden material som är i omlopp i samhället, att öka recirkulationen och att sakta ned flödena. Ett intressant förslag är att istället för att vi beskattar produktion (=arbete) så beskattar vi konsumtion i högre utsträckning. Det vill säga, mer pengar i plånboken men dyrare att handla. Och att skatten på konsumtion är proportionerlig mot miljöpåverkan. Det hadlar helt enkelt om att ändra förutsättningarna för konsumenterna så att de hållbara valen är de ekonomiskt fördelaktiga valen.

Vart annat andetag kommer CO2 ifrån haven, hur påverkas naturen och alla andra djur av föroreningarna i havet? Kan vi prata om hela jorden och inte bara som om människan är den enda som behöver andas.

Svar: Vi vet att ungefär hälften av all koldioxid som släpps ut absorbera av haven. Det leder till att haven försuras vilket påverkar möjligheterna för livet där. Haven värms också upp vilket gör att arter dör ut då de inte hinner anpassa sig till de snabba förändringarna. Ökad temperatur bidrar till korallblekning med katastrofala följder för den artrikedom som finns på våra korallrev. Kontinenter av plast förorenar våra hav. Det är makroplast som hittas i valmagar och det är mikroplast som finns spritt överallt med ännu oanade konsekvenser. Det är många som pratar om hela jordens ekosystem. Johan Rockström gör det, Al Gore gör det, Greta och IPCC gör det, David Attenborough visar det med all tydlighet. Jag instämmer i at vi behöver skifta från en antropocentrisk världssyn till en ekocentrisk världssyn där vi är en art bland många andra. FNs konvention om mänskliga rättigheter skulle behöva vidgas till FNs konvention om planetära rättigheter och skyldigheter.

Frågor och svar med Ola Eriksson från Högskolan i Gävle söndag 8de november 13-15 

Varför är ekologiska varor alltid stycke förpackade i plast? Tex ekologisk frukt

Svar: Alltid vet jag inte, men absolut så förekommer det. Utan att vara förpackningsexpert så skulle jag säga att det är två anledningar. Den ena rör livsmedelshygien, att man vill garantera att exempelvis grönsaker inte har blivit ”kontaminerade” under resan från odling till butik. Men framförallt handlar det om att förpackningar hjälper att minska svinn. Det tydligaste exemplet är väl den inplastade gurkan. När man började med krympplast runt gurkorna så minskade svinnet väldigt mycket, det blev helt enkelt fler av de odlade gurkorna som landade i en mage istället för att bli avfall. Så man måste skilja på nödvändiga förpackningar och onödiga sådana (där en klassiker är tandkräm i en tub som ligger i en papperskartong som dessutom är inplastad….räcker ju med tuben). Om man vill slippa detta med förpackningar för frukt och grönt så kan jag tipsa om Bondens marknad och rekoringen som är två sätt att som konsument kunna köpa såväl frukt och grönsaker som kött och fisk direkt från primärproducenter (=lantbrukare).

Angående livscykelanalys, hur ser det ut med de (inte helt vanliga) metallerna som används i solceller? Går de att återanvända?

Svar: Bra fråga. Nästan all elektronik innehåller sällsynta jordartsmetaller som vi borde vara mycket räddare om. Jag vet inte i vilken utsträckning dagens producenter av solceller och batterier designar sina produkter så att de lättare ska kunna återvinnas men det vore helt klart eftersträvansvärt att så sker. Även tekniken för att kunna återvinna solceller och batterier utvecklas. Ett svenskt exempel är Northvolt, ett svenskt bolag som bygger en av sina gigantiska produktionsenheter i Skellefteå i Sverige och utvecklar teknik för att använda gamla batterier som råvara för nya. Hur bra tekniken är på att ta tillvara de mest sällsynta metallerna har jag dock inte koll på.

Ibland kan klimatskeptiker och andra som inte vill behöva förändra sin livsstil säga att ”Sverige är ett sådant litet land, det spelar ingen roll vad vi gör här”. Hur tycker du att en ska bemöta det?

Svar: Vi pratade om det igår. Jag tycker inte att man kan resonera på det sättet. Kina släpper ut jättemycket koldioxid. Men utslaget per kines blir det inte så mycket. Man får tänka att Kina och USA har stora utsläpp som ska tas ner och de är många som kan hjälpas åt med det. Vi svenskar har inte så stora territoriella utsläpp men är också ganska få som ska hjälpas åt att få ner dem så det är bäst att vi sätter igång så att vi blir klara så snabbt som möjligt.

Ytterligare en aspekt är skillnaden mellan territoriella utsläpp och konsumtionsbaserade utsläpp. Utsläppen från Sverige är inte så höga räknat per svensk. Men om vi också räknar in vår import så blir utsläppen mycket högre. Kolla gärna på: https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-konsumtionsbaserade-utslapp-Sverige-och-andra-lander/

Slutsatsen är att alla länder ska ner till noll. Det spelar ingen roll var i världen utsläppen sker, de ska bort. Alla måste ta ansvar för sina utsläpp, stora som små.

I en cirkulärekonomi, vad är det ”konstigaste” man kan dela på eller kan ingå i cirkulärekonomi.

Svar: Hahaha, vilken rolig fråga! Något av det o-konstigaste som vi delat på under lång tid är funktionen tvätt och tork. Det börjar innan flerbostadshusen i miljonprogrammet när såväl tvättstuga, bryggstuga, bakstuga etc var gemensamt ägda byggnader där man hjälptes åt att tvätta, brygga öl, baka bröd etc. Jaa…vad skulle vara konstigt att dela på….nu för tiden i våra moderna familjekonstellationer så delar vi ju till och med barn med varandra….jag delar snöslunga med min granne….det ska kanske vara något ännu mer personligt….man delar väl kanske inte tandborste med någon annan och frånsett mormoner så brukar vi inte dela partners med varandra. Sånt som är väldigt personligt och intimt, det skulle vara väldigt konstigt.

Kan man själv göra en egen produktcykelanalys? Är det svårt? Finns det någon enkel analys man kan göra själv?

Svar: Om man har en väldigt enkel produkt med få enkla material och tillgång till livscykeldata så är själva beräkningen inte så svår. Men sen ska man ju också förstå vad det är man räknar ut och kunna motivera hur man gjort etc. Att lära sig det mest basala tror jag man kan klara på 1-2 dagar men kurserna på högskolan motsvarar typiskt tre veckors heltidsstudier. Då har man nån form av ”körkort” men sen behöver man lite mängdträning för att bli effektiv. Vi ger en kurs i livscykelanalys på Högskolan i Gävle som vi funderar på att ställa om till online. 

Vilka utbildningar och jobb är viktigast för att bygga ett hållbart samhälle, skulle du säga?

Svar: Oj, det var en svår fråga. Sett till Sveriges utsläpp så är det transporter och industri som har mest att göra så alla yrken kopplade till det….och det blir ju rätt många. Men även till exempel inköpare inom alla typer av verksamheter tycker jag är viktiga för vi kan ju med medvetna beslut påverka hur företag och organisationer konsumerar varor och tjänster. Så vi behöver både duktiga människor som utvecklar, konstruerar och installerar de tekniska lösningarna som vindkraftverk, elbilar med mera men lika mycket alla de yrken där man kan påverka efterfrågan. Jag skulle nog behöva lite mer tid på mig och vilja diskutera med några andra kloka personer för att kunna leverera ett mer preciserat svar.

Sen handlar ju hållbarhet om så mycket mer än klimatpåverkan. En hållbar utveckling har i sig själv inbyggt att alla deltar.

Det går inte att missa att året 2020 blev lite annorlunda än planerat och vi på Miljötinget anpassar oss också efter detta. Vi ställer inte in, vi ställer om. Årets Miljöting, som anordnas i Smedjebacken den 7-8 november kommer därför att bli en digital konferens.

Vi från programrådet, tillsammans med gäster, kommer att vara på plats i Smedjebacken där vi sänder live från vår studio. Som deltagare kommer du bland annat få ta del av intressanta intervjuer, och andra spännande aktiviteter, så missa inte detta. Det kommer att bli en fantastisk dag!

ANMÄLAN ÄR ÖPPEN – Anmäl dig senast den 5 november

Miljötinget firar 30 år

I år firar Miljötinget 30 år och detta vill vi fira lite extra. Är du till exempel en av de som deltog vid de första konferenserna, för 30 år sedan? Då har du nu chansen att få vara en del av Miljötinget igen. I år kommer konferensen att vara öppen för alla, så var med och fira med oss! I år är konferensen dessutom gratis.